jag sitter i min ensamhet hemmma idag och meckar med en hemtenta. just nu så skall jag skriva lite om kvinnans naturlighet att föda barn i förhållande till mannens naturlighet att styra och vara dominant. det betyder i praktiken att jag skall få ihop ca fyra sidor på 650 tecken. jobbigt. denna tentan fick mig at fundera på första gången som jag kände mig diskriminerad för att jag var kvinna. de var för några år sedan när jag skulle skriva högskoleprovet första gången. vår kvinnliga provvakt kom in i salen och pratade en massa om hur dagen skulle gå till och enmassa sånt. sedan tog hon fram de svarta plst kuvertet som proven låg i och sedan så sa hin "tjejer nu får vi verkligen inte hoppas att det är logiken som kommer nu för att tjejer har så svårt för logik". för att ytterliga få oss tjejer att känna oss osm idioter sa hon när de var klart att "va skönt att tjejerna slapp logiken så tidigt på morgonen" det som var konstigt var att hon inte tyckete synd om de stackars killaran när vi skulle stava och ha ordförståelse. jag har nog aldrig varit så idiotförklarad någonsinn i hela mitt liv. bara att tänka på hennes utalanden kan få mig att vilja kräkas. men jag kommer alltid att minnas de, just för att jag kännde mig så kränkt.