har jobbat i slutet på veckan. har tänkt på annat än vad som stundar om exakt en månad. på måndag skall den sista läxan göras och sedan skall jag nu så sakta gå in i repititionsbubblan.

att ha en hemmadag igår var helt fantastiskt. jag pluggade visserligen en hel del. men jag hann faktiskt med att både tvätta lakan och ta en powernapp. gled sedan ner i min säng på kvällen och läste FOTO. att läsa en tidning kan jag i mitt stressade liv se som en vardagslyx. bara titta på de fina bilderna och läsa de intressanta texterna. natten blev drömmlös.

för att inte tjata ut min familj vänder jag mig mot bloggosfären. (vet inte riktigt hur detta stavas då jag endast hört de utalas och inte sett det skrivet).

som kännt skall jag skriva högskoleprovet denna vår. det är på lördag exakt en månad till jag frivilligt skall stänga in mig i denna hemska sal och genomlida ett par timmars grillning. jag måste erkänna att det finns förtillfället nästan inget annat som upptar min tanketid. jag andas det. räknar på de. gör upp strategiska kalkyler. övar. övar. klurar. vaknar mitt i natten och tänker på de. detta är bland de första som korsar mitt medvetande när jag stänger respektive öppnar ögonen för dagen. det är minst sagt tur att jag jobbar. annars vet jag inte hur det skulle gå. 

jag blir nog inte mindre besatt av detta inlägg. mer kanske detta är en utandning för att jag skall kunna ställa in fokus.  

om två timmar skall jag vara klar. klädd sminkad och representabel. inte mjukisbyxor och hemma-tröja med hål.

denna gången har jag hunnit att göra alla uppgifterna. eller, alla utom tre som jag inte förstår och vill ha förklarade. känns bra. det som är lite förvånande är att det tar faktiskt inte så långt tid som man kan tro. med tanke på att man man måste ställa klockan kan de inte ta en evighet. 

imon skall jag inte jobba. så skönt. jag skall sova till vid åtta och sedan skall jag skriva ord. sedan börja på veckans läxa. 

jag tror nästan att jag blivit som besatt av högskoleprovet. kan vakna mitt i natten och tänka på uppgifter och metoder. vet inte om det är så klokt. galet. kan inte styra över de. laddar upp. tänker. fukuserar. drömmer. räknar. 

det magiska talet 27. 

vissa saker tycker jag är konstiga. när skall tex ens kompisar av kvinnligt kön kallas vänninor istället för vänner. vänninor känns så kantigt och själlöst. nä, jag tror att det kommer att ta tid för mig att bli så vuxen så jag kallar någon vännina.

det som skulle bli lugna veckan med en massa plugg blev en vecka med jobb. influensan härjar på ica och jag rings in. idag när jag var där såg det ut som ett bombnedslag. tomma kartonger på hyllorna och tomaterna stod i ojämna rader. skönt att slippa jobba helg.

idag har jag åkt längdskidor. skönt men jag har lite dålig koll på kroppen. har åkt på så länge så jag kan inte titta på landskapet samtidigt för då snavar jag.. 

efter en vecka med humöret i botten, självförtroendet vid fotknölarna och utmattade känslor tog jag i dag en promenad. tog med min kamera och tog lite snygga bilder på snön. fantastiskt skönt. insåg på vägen hem att jag behövde denna veckan för att återhämta mig efter en jobbig, rolig och intensiv höst.

väl hemma städar jag och lyssnar på mamma mia sånger. nördigt men vilsamt och jag blir glad av de. 

stegar upp till min dator och tänker: min tenta borde vara rättad. kollar internet. jodå, men resultatet var G. är nu arg så in i helvete. nog fan vet jag att den tentan inte är den bästa i min karriär men jag kan inte fatta att den bara har G kriterier. på onsdag skall jag till lund och så skall jag hämta den och kolla på den. beroende på hur kommentarerna ser ut kan det för första gången vara dax att överklaga resultatet. skulle det vara så att jag ligger på ett starkt C kommer jag överklaga. 

samtidigt som jag är arg är jag glad att jag är arg. det tyder på att jag börjar hitta lite jävlar annamma. jag börjar bli normal! 

jag vill bort från surret. jag behöver tänka. känna. värdera. vara ifred. jag minns under resan hur mycket lättare det var att fokusera när alla andra inte hade sina åsikter och tankar om min framtid. nu vet jag bara att jag vill. rädd att jag inte skall orka. hittade en kompis blogg idag. ibland var igenkänningsfaktorn 100%. på ett sätt känndes det underbart. 

hatar denna årstiden. det är bara grått. 

jag får lite gjort. och jag har tusen saker som jag behöver göra. energireserverna i botten. 

när jag var ute i helgen hände det en jättekonstig sak. en komplimang som borde gjort mig överlycklig får mig att bli en mussla. fan.