jag vill bort från surret. jag behöver tänka. känna. värdera. vara ifred. jag minns under resan hur mycket lättare det var att fokusera när alla andra inte hade sina åsikter och tankar om min framtid. nu vet jag bara att jag vill. rädd att jag inte skall orka. hittade en kompis blogg idag. ibland var igenkänningsfaktorn 100%. på ett sätt känndes det underbart. 

hatar denna årstiden. det är bara grått. 

jag får lite gjort. och jag har tusen saker som jag behöver göra. energireserverna i botten. 

när jag var ute i helgen hände det en jättekonstig sak. en komplimang som borde gjort mig överlycklig får mig att bli en mussla. fan.