bostadsmarknaden har något emot singlar. ettor är dyra. det känns som att man tvingas att bli sambo vid 20 typ..

de kläder vi bär har ett mönster. sterilt. sängen vi sover i har ett mönster. husen vi lever i har ett mönster. samhället har mönster. vår kultur bygger på mönster och att de skall följas, annars blir det liksom fel. hela vårt liv har mönster. frågan är: lever vi under mönster och rutiner som vi uppskattar? är de goda för oss? är det bra att se sina mönster och sedan förendra dem? och när vi väl har upptäck att mönsterna är fel, vad händer då? kan man ta till sig nya?