tryggve hade fått ett år att leva. 365 dagar. detta var för några veckor sedan och far var och hälsade på honom idag, nu rör det sig om dagar, timmar. han somnade då och då och var så smal så att ögonen stack ut. tror inte att han kommer att fyla 65 år. tryggve var en ärlighetens man som satt och drack kaffe i våg trädgård i timmar. allt hen berättade var detaljerat, nästan för mycket ibland. jag kommer att sakna tryggve.

tryggve dog i cancer - denna jävla sjukdom som sakta men säkert äter sig igenom kroppen för att till sist ta makten över den. efter prat hemma verkar det som att jag kommer att få en vaccination mot livmodercancer - och jag måste säga att jag hoppas att det kan ordnas. far sa att om man kan minska risken så att man slipper att bli som tryggve så skall man göra de. pengar spelar ingen roll. jag hoppas verkligen att det blir av för att min värrsta mardröm är att få cancer. bara att tänka på det kan få mig att känna ett tryck över bröstet och svårt att svälja. att bli så maktlös att man inte fungerar. att dö. jag får paniiiiik. 

idag har britten kommit hem från sina sex veckor i etiopien och den lila byn aira. hon har jobbat som läkare. hon var lite brun och hade gått mer kraftigt, jag blir nästan rädd. skall bli kul att se hennes bilder även om jag tror att de innehåller mycket blod, var och diverse.

avslutningsvis vill jag säga: GRATTIS IDA!! logoped nästa!! jag är så himla glad för din skull. du är nu säkrad en plats. jag läste oxå i veckan att inom logopedyrket så är det balans på arbetsmarknaden och de är ju alltid bra.