är det bra att ha hemligheter. att dölja saker som hänt i historien eller som man önskar skulle hända. om det där som inte fick hända nu gjorde de ändå, skall man då lägga alla korten på bordet, bita i de sura äpplet och ta konsekvenserna. men trotts de bevara allt som en hemlighet. gömd i pandoras ask. en ask som öppnas för vissa och inte för andra.

att ha en hemlighet som rör någon eller några andra är svårt. att ständigt visa god min och inte försäga sig för att smärtan är stor kan bli svårt. desto fler dagar, månader, och år som går blir såren djupare och att ta handen för minnen blir till sist otänkbart. men trotts det finns smärtan kvar. och den gnager så förbenat. kanske hade det varit bäst att öppna esken en gång för alla? 

inatt har jag sovit 12 timmar. det var skönt. att skriva tenta och gå upp 5.45 tog musten ur mig. tentan är nog bland de svåraste jag har skådat. frågorna var stora som ett hav. milt uttryckt. jag hoppas nu på en snäll rättning. då kanske det kan gå.

annars har det varit en lugn helg med mycket tankar om vad en fördom är och hur man kan bli av med den när en vänn lättar sitt hjärta. jag måste säga att jag tycker att det var bra att få en inställning testad för att sedan testa sig själv och inse att allt är inte svart eller vitt. ännu en gång har jag blivit övertygad om att jag (just nu) inte är realist.