jag sitter där på semineriet. vi pratar folkmord. bara ordet kan få en att spy. det känns som en sur uppstötning som man inte vill tänka på. jag tänker på Rwanda, hur de dödade buss för byss. by för by. konventionen som berör folkmord oscj skall ligga till grunden för när någon skall dömmas för dessa brott är ca 3,5 sidor i min konventionssamling. tecknena som konventioenen omfattar är inte en bråkdel av alla de som dör i varje folkmord som historien upplevt så långt.

visste ni att det inte finns något, inte en enda sak som inte i någons ögon är kontroversiellt. så sitter vi där och skall prata MR och den universiella tanken. men kan man göra de? fan tänker jag, de måste ju gå. de måste de.