jag vägrar, motsätter mig med hela mitt väsen. det kan inte vara rätt. hela min varels protesterar. jag vägrar dö självlysande. i mitt liv är konventionella bananer, färgämne i det mesta utom godis, glutamat och extrakt istället för den riktiga varan BIG NO NO. utländsk kött kan slänga sig i väggen och kött med minder än 100% kött gillar jag inte. jag kan inte förstå varför svarta oliver färgas svarta eller varför vaniljsocker knappt innehåller vanilj utan till större delen är framställt av en kemist istället för av en vanilj-odlare. och den nya kaffetrenden ska vi inte tala om. små metallkoppar med kaffe som kostar över 300 kr/kilot när fairtrade kaffe kostar knappt en tredjedel. det första säljer massor trots sitt oskäligt höga pris. det andra ses fortfarande som kontroversiellt och allt för dyrt.

ibland tröttnar jag på att känna mig så lurad. hela tiden måste jag kolla allt som kommer in i min mun. jag vägrar dö självlysande. är inte kaffet kaffe eller vaniljen vanilj är det något annat som en kemist skapat som jag inte vill ha in i min kropp. likförbannat fattar folk inte de. vaniljhjärtan utan prickar i fyllningen är inte gott. det smakar fönserruta. samtidigt blir mänskligheten att sjukare. utslag, allergier. antalet unga med tarmcancer har ökat markant. har de käkat för mycket plastig mat?

jag kan gråta i kassan ibland. en mamma köper mat med sina barn. de är ofta många, under tio och oftast redan synligt överviktiga. och i vagnen ligger det mest chips, kakor och skräpgodis. hur kommer deras liv att bli? antagligen tunga.

många tycker att jag är jobbig för att jag bryr mig om min kropp. för att jag inte vill fylla mig med skräp. ofta tackar jag nej till onyttigheter. jag är kanske lite tråkig. men jag har en vision, jag vill leva sundare. mitt motto är: jag vägrar dö självlysande!